Vilken härlig dag......

........man blir riktigt glad......

Ja, när man vaknade idag så man solen stråla från en klarblå himmel och man kunde höra fågelkvitter. Helt underbart!!!

Klockan 10 var det samling inför städdagen. Vanligtvis brukar det hela ta ungefär 10 minuter och därefter fika men idag fick vi hålla på riktigt länge. Ordföranden m fl hade varit och sågat ner sly och annat i skogen för att barnen skulle kunna leka där igen. Detta skulle samlas ihop i olika högar. En hög med ris eldades upp under översyn av områdets två brandmän varav den ena är kvinna.
Alla hade verkligen gått man ur huse eftersom vädret var så fint, trots detta tog städningen en hel timme! Efteråt fikade alla i vår länga hos längrepresentaterna. Mysigt!

Linus sprang Kungsbackaloppet så han var inte med. Han klarade sina två mål, under 50 minuter och inte sist.

Därefter tog jag tag i vår häck på baksidan, klippte ner den och gallrade inimellan. Försökte oxå utrota det värsta ogräset av dem alla, kirskål. Förhoppningsvis har jag minskat på dem rejält i allafall. Nu gäller det bara att hålla efter det.

Vi måste inleda projekt gräsmatta nu oxå, den har tagit väldigt mycket stryk under vintern. Får se om vi kan fixa det imorgon.

Vi var ute hela dagen, ända tills kl 17.45 då årets första utegrillade fläskfilé stod på bordet!Mums!

Barnen fick sedan ta ett välbehagligt bad. Man blir smutsig när man jobbar med "vårbruk". Härligt!!

Nu skall vi koppla av och njuta av den ljuva aprilkväll. Äntligen är våren här!!!!

Lägger för resten in en liten dikt som står mig otroligt varmt om hjärtat trots att den inte har med våren att göra!Som mamma till ett barn med funktionshinder önskar jag att alla tog sig tid att läsa den och försöka förstå var det innebär när livet helt plötsligt tar en annan väg än man hade tänkt sig.



Välkommen till Holland! Emily Perl Kingsley

Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det känns att leva med ett barn med funktionshinder, att hjälpa människor som inte har gjort denna unika erfarenhet att förstå, att föreställa sig hur det kan kännas. Det är så här…………..

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa.
- till Italien.
Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum, Michelangelos David, Gondolerna i Venedig.
Du kanske lär dig några andvändbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande!
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg.

Flera timmar senare landar planet.
Flygvärdinnan kommer in och säger; "Välkomna till Holland". "Holland"?!?" säger du.
Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien.
"Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna."

Det väsentliga här är följande:
De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar.
Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste ge dig ut och köpa nya guideböcker.
Och du måste lära dig ett helt nytt språk.

Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.
Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring…..
och upptäcker att Holland har väderkvarnar….
och Holland har tulpaner.
Holland har till och med verk av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien….
och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där.
Och i resten av ditt liv kommer du att säga
"Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var det jag hade planerat".
Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna…därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.

Men….om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga …med Holland!

Vill bara säga att jag har redan upptäckt Holland!!!!( även om vi hoppades att vi var i Italien ända tills sonen fyllde 2 1/2)