Man kan aldrig fira för mycket....

Ja, vad kära Anna inte visste var att vi planerat ytterligare en surprise för henne! Denna gång med Pelikangänget, eller järngänget som jag brukar kalla oss.( Ja, så roligt som vi hade under de 10 år vi jobbade tillsammans....så kul tror jag inte många har på jobbet. Visst var det tufft ibland men , men......)

Vi skulle vara hemma hos mig, hade planerat en trerätters meny. Gulliga Petra kom vid fyra och hjälpte mig med det sista innan de andra kom. Jag åkte hem till Anna vid sextiden och hon trodde nog att jag bara svängde förbi för en pratstund......tills jag räckte över en ciderflaska och sa att det var dags att styla om sig.
Efter det fick hon ögonbindel på sig och vi satte oss i bilen. Körde en omväg för att hon skulle förvilla bort sig på vägen.
Här hemma hade de andra gjort sig klara och fixat fördrinken under tiden. Ja, ni ser ju själva...minen var obetalbar när jag drog av ögonbindeln.
Efter en stund kom vår kära Agneta, direkt från Spanien.....det kallar jag kompisanda ;)
Det blev en oerhört glad kväll med mat, dryck, skratt, kobror, allmänt tjöt och givetvis med allsången som vi inte kan vara utan.
Kvällen avslutades strax efter tolv med ett riktigt första aprilskämt. Susans dotter Elin skickade ett sms och sa att Susan skulle bli mormor. Trodde hon skulle få dåndimpen. Hon ringde givetvis upp direkt och fick då april, april.....i örat ;)
Har utlovat recepten på menyn men dem tar vi i ett separat inlägg.