Igår hade vi gäster, gamla goda vänner som det var längesedan vi träffade. Vi fick äntligen till en träff och det var precis lika trevligt som vanligt!
Frampå kvällskvisten, efter den oväntade utvecklingen i Melodifestivalen kom vi in på kunskaper. De som känner mig riktigt väl vet att matematik definitivt inte är min grej.
Jag slängde ur mig att jag inte ens kommer ihåg hur man använder "liggande stolen" längre, och det som växte upp i slutet på 70-talet, början på 80 -talet vet vad jag talar om för dessa uträkningar fyllde sida upp och sida ner i räknehäftena.
Resultatet blev i allafall att de andra tre vuxna (med betydligt mer mattekunskaper än jag) kastade sig över ett papper och skulle börja räkna ut tal med "liggande stolen".
Ja, där blev det verkligen ett litet gäng "snillen som spekulerade". Kommentarerna var många och roliga. "Gör man inte ettan till decimal?", "Nu måste det bli rätt!" o. s. v.
Hur det slutade? Jo, ingen av oss mindes hur man använder "liggande stolen", inte ett enda tal blev rätt!*asgarv*
Jag klarar mitt vardagsliv med de matematikkunskaper jag besitter och kan egentligen inte förstå varför någon förgäves försökte få mig att förstå andragradsekvationer, derivata m.m. Skulle ju ändå inte ha någon praktisk användning av det.
Tacka vet jag miniräknare!
1 comment:
*Fniss*. Skulle ha velat vara en fluga på väggen och sett hur de klurade och tänkte:)
Säger som du, tur att det finns miniräknare.
Tur jag har Martin som kan hjälpa barnen när det blir dags för matte i skolan.
Kramar om
Post a Comment