I både glädje och sorg

Ja, det var en kontrastrik gårdag. Älskade mamma fyllde 61 men eftersom hon befann sig på annan ort väntar vi med firandet.
Dagen inleddes med sonens besök hos ortopedingengören, allt för att kolla tån som envisas med att lägga sig över stortån. Tågymnastik, eventuellt tejpande var ordinationen till en början. Huvudsaken är att den inte fixerar sig.
Sedan åter hem igen för att göra mig i ordning, förpacka handbuketter samt samla ihop mig inför begravningen av min barndomsväns pappa. Samåkte till kyrkan med goa grannarna och mötte sedan upp Eva utanför kyrkan.
Det var en väldigt fin begravning, med mycket vacker musik, fina blommor och mängder med tårar.
Vi konstaterade att nu kommer den tiden i vårt liv, då begravningar kommer att bli ett vanligare inslag än dop och bröllop. En sorglig tanke!
Efter begravningsakten följde en mysig minnesstund på Blomstermåla. Den inleddes med sång av de ursöta barnbarnen som sjöng en Ted Gärdestads låt till morfar/farfars minne. Fina tal och fler tårar hann också trilla.
Skrev i minnesboken och pratade med många som jag inte träffat på flera år.
Var hemma vid halvfyra tiden, fullständigt slut men då var det bara att ladda om inför kvällens personalfest.
Det blev trots allt mitt urlakade tillstånd en bra kväll, allsångshäftet och tävlingarna var uppskattade. Mycket skratt och allmänt tjöt och fantastisk mat gjorde det till ett klockrent avslut på detta läsår.

I helgen måste jag jobba. Har skriftliga omdömen i bild att skriva, bränna ett gäng foto CD:s till fritidsavslutningen på tisdag. Dessutom skall jag göra kort till fröknarna. Som sagt, ingen rast och ingen ro;)

Fast detta tänker jag skjuta upp till morgondagen, för idag skall jag bara vara, vara med min underbara familj och njuta av att vara ledig. Det gäller att ta vara på tiden, för den är bara lånad.