Var på jobbet denna ödesdigra tisdag för 10 år sedan. I min mage bar jag sonen och jag var så oerhört glad över min graviditet.
Vårt arbetslag led av chocken från en annan händelse som inträffat dagen innan, och vi höll som bäst på att informera alla, om att vårt föräldramöte (som skulle hållas dagen därpå) skulle ställas in.
Vid halv fyra på eftermiddagen kommer en pappa och hans goda vän in och säger: Har ni hört? Har ni sett? Därefter berättar han om planet som flugit in i World Trade Center. Jag vet att jag och min kollega Agneta knappt trodde det var sant. Det var stort att ta in....
Vi tog sedan och drog förlängningssladdar in till förrådet och där satte vi på TV:n. Känslan av overklighet blev egentligen bara större.....och sedan kom det andra planet..........
Det blev väldigt annorlunda samtal med föräldrar och kollegor under resten av dagen men också under flera veckor framöver.
Väl hemma kände jag mig helt utpumpad av dessa två skilda händelser så jag la mig i sängen och tittade på TV- såg om och om igen, hur flygplanen flög in i sina mål. Ringde mamma, svärmor och några vänner och kollegor. Sedan grät jag.......floder....
Vad gjorde ni?
2 comments:
Jag satt på BB med en liten liten Noah i famnen som hade fötts kvällen innan och kände att det var SÅ svårt att ta in allting, full av hormoner och mitt i bebisbubblan som man var. Alla samlades i dagrummet framför tv:n och tittade om och om igen...
Var också på jobbet - hade Sanna med mig den dagen, för det var stängningsdag på dagis. Såg nyheterna på eftermiddagsfikat och när jag kom hem gjorde jag precis som du - tittade på det ofattbara om och om igen...
Post a Comment